Motgång föder medgång?

LEIA WAY (bilden) VANN IGÅR! Vilken lycka! Lilla snuttan var så duktig och var snabb ut, tog ledning, svarade den som försökte och höll heeeela vägen. Peter Synnerfeldt körde och gjorde det med bravur. Det var hennes första seger i livet. Hon har nu sprungit in 95.000 kronor, varav 46.500 efter skadan och operationen i mars förra året. Vinsten känns som en bekräftelse på att rehabiliteringen gick rätt till och att vi lyckats. Allt kan ju hända, men det känns helt jä*la underbart just nu!
Jahnita hade en sämre dag och ville inte alls i montéloppet. Sexa blev placeringen och det vet vi ju alla att hon kan bättre. Nya tag!

Yngve debuterade i torsdags och gjorde det med betyget G+. Var hygglig ut som andrahäst och blev först i andra spår. 1:10,5 första 500m. Varvet fortsatte strax över 15 och Yngve i dödens. Han höll bra till en fjärdeplats på tiden 1:16,3, samma som trean. Erik Lindegren som körde var nöjd med honom och tyckte det var en väldigt fin häst. Ser ljust på framtiden :-)

I baren på stallcafét på Vincennes så snackade jag bla. med två traventusiaster från Småland. Jag blev även nominerad till priset som nästa år ska delas ut på travgalan "Årets nytänkare". Och det bara för att jag sa att det behövs lite positivitet och glädje med andra i travsporten (eller svensk travsport rättare sagt). Nomineringen utdelades runt en flaska Moêt så jag tror inte priset dyker upp :-)
Men det är inte så ofta man läser om positiva saker om andra från andra aktiva, journalister och på olika websidor om trav. Många "skitsidor" finns det, som inte skriver mycket uns av fakta men som gärna kastar skit runt omkring sig. Varför är det så? Finns den svenska avundsjukan på riktigt? Jag som alltid hoppats att det bara var en myt.... Är jag lite udda som hellre läser om folks framgångar och hur de lyckats än om misstag eller någons analys om varför den personen inte borde hålla på, har haft tur, har rika ägare etc. Förut var jag så dum så jag satt och läste på dessa sidor, och satt mest och irriterade mig över den bittra människan som måste sitta bakom tangenterna, men har lärt mig prioritera min tid bättre :-) Och oftast så stärker ju lite skit en, som sagt: Motgång föder medgång.

Stall WFs Madelene Wikstén sade några bra ord på Travnet:
"Det gnälls ganska mycket inom travsporten lite överallt, men vi tycker det är roligt att hålla på och det gäller att våga satsa också"

Skandaler säljer. Det är bara att titta på "nyhetstidningarna" som mest innehåller skvaller och påhittade analyser. Och tittar man på besöksantalet på sidorna och vad folk läser så toppar ju de med en negativ ton i rubriken.

Men jag ska inte dra alla över en kam, absolut inte. Tittar man på det fascinerande underverket Facebook så är det mycket grattis till segrar, lycka till-rop etc. Men det är ju ens vänner och bekanta, på websidorna är folk anonyma.

Det är väl lite så också, att det är lätt att hitta fel och brister, jag kan själv lätt leta brister i montébestämmelser etc. och kanske vara dålig på att se det som faktiskt funkar bra. Men det är ändå ett system, inte personer.

Nog om det, ses på travgalan nästa år :-)

På återseende!

Ingen is i år

Det har varit lugnt på tävlingsfronten för min del pga. avstängning. Men när katten är borta.... så Stina fick sitta upp på Sophia Glass på Solvalla. Och det gick lika bra som för mig, VINST! Två Solvalla-vinster på tre starter är verkligen inte illa av denna lilla dam. Stina red även Sixten på Gävle och slutade femma. Han får godkänt för prestationen efter ett lopp långt bak i trötta ryggar så det blev tredjespår för att runda en del hästar.

Torsdagen var en udda dag då det var snöstorm och på väg upp till Romme hamnade jag mitt i en seriekrock vilket slutade i trasig framlykta och bucklad front. Väl framme i Romme så träffade jag en ny bekantskap,Min Lille Bror, en rejäl häst och väldigt fin. Däremot så stannar han, bokstavligt talat. I värmning gick det bra i ett varv på slingan sen stod han still. Då kom det en sulkyhäst och han sprang på som om inget hänt i rygg på den. I defileringen och provstarten låg han fint i rygg på annan montéhäst så jag tänkte det här går kanon bara vi ligger i rygg. Det gjorde det. I ett och ett halvt varv. Sen tyckte han att det var nog och stannade på steget. Så jädra synd för han är kanonfin och skulle säkert kunna hävda sig i sin klass. Inte trött, inte oren. Hoppas kretsen runt honom hittar orsaken.
På hemvägen visade snön återigen vad den kan göra i trafiken och resan tog dubbelt så lång tid. En sisådär rolig dag......

I helgen var vi på kick-off med jobbet. Haga slott utanför Enköping var platsen och det var oerhört trevligt. Fredagen var utomhus med olika uppdrag, sen bubbelpool och bastu med en avslutande middag. Lördagen bestod av föreläsning om ekonomin, det nya djursjukhuset samt en kille som höll på med äventyrssport. Riktigt bra var det och självklart skoj med kollegorna.

Yngve gör sin första start för mig imorgon på Gävle. Sulkylopp med Erik Lindegren. Ett ganska svårt motstånd så vi får se. Hoppas på att han gör ett bra lopp och får lite tempo i kroppen då det var ett tag sen han startade.

Leia och Jahnita drar till Bergsåker på fredag. Båda har passande uppgifter så det kan bli intressant. Själv jobbar jag så det blir att heja på framför datorn.

På söndag är det dags för en ny bekantskap igen. Är uppsatt på Sea Falcon, en häst som jag vet Linda S Hedström haft mycket roligt med och håller nära hjärtat. Spår 10 var mindre kul att se, men vi får väl se, allt kan hända.

Det blev inget istrav på söndag. Solvalla montéklubb skulle visa upp montén på Hästfesten på Brunnsviken men tyvärr blev det inställt. Vi hoppas att det blir nästa år för det är ett väldigt bra och roligt sätt att visa upp sporten.

Den 20 april har Solvalla montéklubb sin sponsordag. Och då kommer det att ridas två lopp på huvudstadsbanan. Nu jagar vi sponsorer och anordnar allt runt att dagen ska bli så bra som möjligt. Mycket arbete men riktigt skoj när det väl är dags.

Nästa helg åker jag över till Gotland. Fick förfrågan att komma dit och föreläsa om monté vilket är riktigt roligt. Hoppas jag kan göra det intressant för de som kommer och lyssnar.

Nu bär det av till Solvalla för ett efterlängtat styrelsemöte med SMR.

På återseende!

Årets fransos?

Jaha, då var man hemkommen från Frankrike. Alltid samma tråkiga känsla när man kommer hem, Jag vill vara där längre! Älskar verkligen att vara där, speciellt på travbanorna och självklart med Fia. Vilka dagar det har varit. Ojojoj!
Vi kom ju dit lördag förmiddag. Åkte då till Paris och hotellet vi skulle bo på. Strosa runt i Paris kan man inte göra för lite så det blev lite sånt fram till kvällen och sen jättetrevlig middag med goda vänner hemifrån. Eller sällskapet var trevligt, däremot så var det lite sisådär på restaurangen med servicen. Men vi var alla mätta när vi gick därifrån till lokala PMU-n och tog en öl. Blev en lugn natt med laddning inför nästa dag: Prix d'Amerique! Åkte ut till Vincennes i hygglig tid. Man kunde riktigt känna spänningen på stallbacken bland svenskarna. Hur skulle det gå för Maharajah?
Rysningar fick man när man stod vid staketet och såg de olika PdA-deltagarna skritta runt inför defilering. "Marre" och Örjan, fokuserade till tusen, Ready Cash som var på tårna och krävde två skötare som höll honom och fram till start tog de in en extra häst som fick köra framför för att han inte skulle förbruka allt innan start, men mest så kände man gåshuden resa sig för Fabrice Soloys 10-åriga dotter stolt gå bredvid Olga Du Biwetz med Fabrice nöjd vid staketet. Häftigt!
I loppet gjorde svensk-hoppet verkligen inte bort sig. Det var spännande från start till mål och publikens jubel hördes långa vägar. Hatten av för segraren men även för Maharajahs kämparinsats och andraplats.
Dagen/Kvällen fortsatte på stallcafét med underbar stämning och blandat folk, danskar, norrmän, italienare, svenskar, finnar och själklart fransmän. Livi Barcelona som är nere hos Fia tog en fin fjärdeplats ihop med Örjan. Två av "Barcas" ägare var med och vi hade riktigt trevligt. Eftermiddagen blev till kväll, det blev fler och fler svenskar i lokalen, bra stämning och en och annan sång. Vi var nog inte ifrån Vincennes förrän efter 23. Gick då vidare till en restaurang där vi hamnade bredvid ett gäng italienska operasångare (eller nåt liknande).
En helt underbar dag var det! Allt gick rätt helt enkelt.

På måndagen blev det lite sovmorgon sen gjorde vi Paris i nån timme eller två. På eftermiddagen åkte vi ut till Vincennes, tittade på lite lopp och åkte med Philippe till Fia. Som alltid i detta sällskap så blev det en kanonkväll och denna Frankrike-tripp hade inte kunnat sluta bättre. Tisdag morgon var det tyvärr dags för hemfärd. För få och för korta dagar har det varit.

Apropå Frankrike, så har Romme-Rättvik detta år nomineringar till "årets fransos" på sin travgala. Kanske roligt med en liten udda kategori, men var är de nominerade till "årets montéhäst" och "årets montéryttare"? Är det inte så att ett av 2010 års bästa montéekipage (Nelle D'amour och Viktoria Strand Jörgensen) kom från just dalatravet? Och utan att ha undersökt exakta siffror så vågar jag nog säga att det finns fler montélicenser och montéstartande hästar med Romme och Rättvik som hemmabana än vad det finns dalatränade fransoser som startar i Sverige.....

Eftersom det inte kommer bli inbjudningslopp av montéeliten så kanske man borde skriva om propositionen så att det blir ett jämnt och spännande startfält. 10 (eller gärna fler) hästar som alla kan vara potentiella vinnare. Varför inte följa Frankrikes anmälningssystem och göra det liknande ett P22-lopp? Högst pengasumma kommer med. Eller bästa rekordtid.... kanske se lite utanför boxen.
Och andra banorna runt om i landet borde haka på, skriv ut lite roliga propositioner i maj och juni, så kanske vi får se lite franska hästar och ryttare på fler ställen.

Imorgon bär det av till Solvalla för ett andra försök med Nottingham att försöka kvala. Hoppas det går bättre denna gång.

På återseende!