lördag 27 november 2010

En vecka hit, en vecka dit

Upptäckte nu att det var två veckor sen jag bloggade sist och det är en vecka sen jag var i Finland. Tiden verkligen bara rinner iväg. Vet inte om det är årstiden som gör det. Allt tar så mycket längre tid. Mycket kläder ska på, mycket kläder ska av, bilen ska bli snöfri, bilen ska hålla sig på vägen, dra skottkärror genom snön, täcken på och av, snö framför dörrar, snö framför hagar.... och framför allt så är ljuset på dagarna kortare... ja, ni fattar refrängen :-)

Men här kommer iallafall en sammanfattning av Finlands-trippen, även om det är en sen sådan.
Jag fick ju hoppa in som ryttare istället för Charlotta med lite kort varsel. Så det blev till att packa tävlingsgrejer istället för finkläder. Försökte läsa på startlistan lite kvällen innan, men fattade det som att kallblodet jag skulle rida aldrig startat monté så jag bestämde mig för att inte oroa mig alltför mycket och la därför ner försöket att tolka finska travsport.

Det började inte så jättebra. Vi möttes upp på Arlanda onsdag förmiddag; jag, Emelie Knutsson, Camilla Olsson, Stig Jarl Röste och Ulf Rissinger. Planet skulle gå 11:50, men när vi ska checka in kommer det upp på displayen "Kontakta personalen" vilket vi gör. Han checkar in oss utan att säga något om vårat inställda flyg. Det upptäcker vi när vi står vid gaten och den är stängd. Vi är inbokade på ett som går 13:55. Och vi som ska vara på banan 16:00 finsk tid. Det sket sig. Och tre oroliga ryttare som undrar om deras sadlar kommer att komma med.... men det gjorde de och vi kom till Vermo en timme senare än tänkt. Men som tur var så skulle vi inte rida förrän i lopp 8.
Jag var uppsatt på favoriten Giant Of North med ett tolftespår bakom bilen. Det är ju en del som skiljer sig åt vad gäller svensk och finsk montésport. De rider med 8 i främre ledet så man fick känna på bakspår igen. De har också minimivikten 52 kg så när vi kom fick vi väga oss i vanliga kläder på en badrumsvåg. Bara för att se att vi inte vägde mindre än det. Och efter loppen var det ingen utvägning.
Loppet gick sisådär. Hamnade ganska hyggligt till som tredje och sen andra häst i andraspår men hade fått informationen att den inte gärna går i ryggar. Och det gick så långsamt så jag gick fram till dödens, men så mycket mer hände det inte där. Han var inte på humör och vi slutade fyra. De tre finska ryttarna hamnade på pallen alla tre. Emelie galopperade tyvärr med sin ritt Ugo och Camilla kom sjua med sin Forever Everett.

Torsdagen började lugnt med god frukost på hotellet och trevligt snack. Sen lite slapp på rummet för att sen ta bussen halv två till Kouvola, en bussresa tillsammans med amatörkuskarna och ryttarna från Norge, Danmark och Sverige, som tog två timmar. När vi väl var framme så såg man inte banan. Vitt överallt. Mycket intressant... och banan var varken preppad som vinterbana eller underhållen att hålla borta snön. Men finnarna kan väl sin sak tänkte vi och gick och åt. Efter maten blev det ganska hektiskt. 12 ryttare skulle trängas i det lilla omklädningsrum som erbjöds, men det löste sig fint med lite knackigt samtalande på alla fyra språken :-)
Montéloppen gick som lopp 1 och lopp 3 så det gällde att ha planering vad gällde värmning, sadling och löpandet mellan stallarna (de stod tyvärr inte placerade på samma ställe).
I första loppet så red jag en svensk häst, Xavi Blou som hängde med till en sjunde plats. Även där hade jag spår 12 bakom bilen. Camilla kom fyra med Rebel Brave och Emelie sexa med Jasmina Dell.

Kallblodet, Hirmumyrsky, var en väldigt intressant uppsittning. Innan så var det några finnar som skrattade åt att jag skulle rida den, den galopperar alltid och brukar dra några varv för sulky. Lät inte så bra direkt. När sen hästen kom så fick jag även meddelat att den aldrig hade blivit riden på banan, utan att första gången var i värmningen. Inte heller så bra direkt. Men det var en väldigt trevlig liten fux som travade fint i värmningen och var bara lite glad. Tyvärr så gick det inte så bra när vi började närma oss bilen. Den sprang mest och gnäggade och fick inte till traven, så vi tappade ganska mycket. Men den ställde sig och vi fick lite flygande start och hamnade i rygg ledaren innan det blev galopp igen och diskad. Bättre gick det för Emelie som spurtade till en andra plats med Tähti-Suska. Camilla och Siiven Körmy slutade femma.
Så ja, mitt resultat i Finland blev inte så bra. Slutade nia totalt av alla ryttare. Camilla däremot blev fyra, en poäng ifrån tredjeplatsen. Emelie kom sjua. Segrade gjorde finska Satu Likander, två blev finska Eeva Lindqvist och trea danska Maria Hansen. Stort grattis till dessa tre tjejer (som ni ser på bilden)!


Men det var en riktigt rolig upplevelse. Finska hästarna skiljer sig ganska mycket från våra svenska, speciellt kallbloden. Det var riktigt skoj att få rida och se hur det går till i ett annat land men framförallt var det riktigt roligt att träffa alla dessa trevliga människor och speciellt att umgås med härliga tjejerna Emelie och Camilla. Riktigt skoj och tack för tre underbara dagar! Det enda jag grämer mig lite för var att jag aldrig plockade upp kameran. Har inte ett endaste foto från dessa tre dagar. Har fått några mailade från arrangörerna, men det är ju mest på segrarna, där var man inte i närheten att vara med på bild :-)

I övrigt så är det lugnt på tävlingsfronten. Åkte direkt från Arlanda till Solvalla och red Mister Sigel på fredagslunchen men han fick ett tufft lopp i dödens på Carlsson efter att den framför galopperat så det blev sista pengen. Framåt är det nog ett kval nästa vecka som är planerat annars är det inget bestämt vad gäller uppsittningar. Är ju en lugn tid på året nu med mindre antal montélopp och man ger sig gärna inte ut långväga i snöyran.

På onsdag däremot så kommer ni se ett skakande nervvrak på Solvalla. Leia ska kvala. Hon som i mars skadade sig illa på vänster fram och opererades. Nu är det upp till bevis om det håller eller inte. Oerhört nervöst!

Jag har även i veckan satt ut annons på hedersgrabbarna: Dragonite, Next Yatzee och Sir Arne. Först och främst ska de lånas ut för att se att de hittar rätt hem. Drömmen vore att de hamnade på tex. en travskola eller liknande, eller hos bra människor som vill ha dem som ridhästar. Några har hört av sig så det finns intresse. Men om ni som läser det här vet någon eller något ställe som vill ha en eller fler helt underbara individer så är det bara att höra av sig till mig.

På återseende!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar