torsdag 20 augusti 2009

Fem frågor till Thomas Knutsson

Mantorp svarar detta på mina frågor:

1. Hur fungerar erat samarbete med övriga banor i er region och i landet vad gäller planering av montélopp och propositionernas utformning?
Tidigare lade Rikard Sjöberg upp riktlinjerna när det gällde propositionerna. Så uppstyrt är det inte för tillfället utan man håller koll på grannbanornas montéproppar så loppen inte blir allt för lika propositionsmässigt. Har fungerat tillfredställande i vår region. Tycker att variationen blir allt större både när det gäller distanser och klasser. Härnäst hoppas vi att ett 3140 meterslopp den 10 augusti ska locka ett starkt gäng.

2. Vad är eran banas plan för montén år 2010?
Vi har ökat antalet succesivt senaste åren och troligen fortsätter ökningen även 2010.

3. Hur fungerar utbildningen för montélicens på eran bana?
På samma sätt som för körlicens, d v s seriöst och ambitiöst. Det har dock på senare år varit svårt att få ihop tillräckligt antal för att genomföra montekurser. För att återväxten skall stärkas måste intresset helt klart stimuleras.

4. Vad anser ni om att hålla genomgång både innan och efter montéloppet som rids på eran bana?
Innan för att alla ska var på det klara med var de ska vara i starten etc. och efter för att gå igenm eventuella orsaker till omstart eller incidenter som hänt under loppet.
Vi har, liksom övriga banor, haft genomgångar före loppen. Från funktionärshåll tycker man inte att det längre är befogat med genomgång inför samtliga montélopp. Alla har genomgått utbildning och det finns numera väldigt många ryttare med stor rutin.
Men tveklöst är det så att antalet omstarter fortfarande är större i montélopp än i sulkylopp. Och det har genomgångarna inte rådit bot mot. Personligen tycker jag också att man ofta rider väl snävt och fräckt många gånger samtidigt som det skriks väl mycket i loppen. Det är viktigt att montésporten inte betraktas som någon vilda-västern-variant.


5. Med handen på hjärtat, vad behöver eran bana förbättra vad gäller montén?
Det finns säkerligen en hel del. Montésporten är fortfarande en ny företeelse och utövarna är ännu inte organiserade. Det vore säkert lättare att förbättra sporten med en naturligt partner att föra dialog med, ex vis en lokal montéförening.

Tack Thomas för dina svar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar