Oj, oj, oj! Ska försöka sammanfatta veckan så gott det går utan att skriva en hel bok :-) Hur långt hade jag kommit? Söndag kväll tror jag....
Måndagen iaf så var jag hos Sofia hela dagen. Körde och red hästar och skötte stallsysslorna. Sofia jobbar fasiken 7 dar i veckan och går inte upp senare än 8 nån dag. Och när man håller på med alla nio hästarna så försvinner timmarna, det kan jag lova. Men vad skoj det är och vilka härliga hästar hon har hos sig. Måste säga att Special Cat är lite av min favvo, helt underbar häst. Nasty Composite är nog andrahandarn. Sen är resten på tredje plats :-)
På tisdagen fixade jag stallet på dan och sen kom Stina och Philippe och hämtade mig. Dags för trav i Cabourg. Philippe red båda montéloppen, tyvärr diskad i det första och sen fyra i det andra. Vi andra tre satt med ett gäng tränare och drack Moêt, så när det var dags för hemgång så fick Philippe tre fnittriga tjejer på köpet. Dirty Dancing-skivan gick het i bilen, med sång i valfri stämma därtill.
Onsdag morgon red jag en häst på rakbanan under Philippes noggrant granskande blick men han sa att stilen såg bra ut så man kunde andas ut. Tur att jag hunnit träna lite i skymundan tidigare i veckan.
Efter morgonsysslorna åkte vi till Enghien på trav. Fick bla. se svenska Photo Sea segra. Across The Lines var också med i det loppet men fick harva i dödens och höll inte. Philippe red en häst Sir Tejy, han var trea med så han tyckte det var godkänt. Efter travet åkte vi vidare till Belgien, hem till Philippe. Han bor i en by som heter Enines med ungefär 200 invånare. En helt sjukt tjusig villa som han aldrig är i, bara sover. Efter att ha delat en 90-säng med Stina så var den höj-och sänkbara dubbelsängen som väntade mig rena himmelriket. Sov som en prinsessa.
Torsdag hände det något oväntat. En topp-ryttare som Philippe Masschaele tävlar ungefär 355 dagar om året, och de övriga dagarna går åt till resor till och från andra länder för tävling. Men denna torsdag hade inte Philippe någon uppsittning! Men inte vilar han för det. Nej, hem till hans mamma som bor i en by (Avennes)ungefär 15 km från Philippes hus där de har ungefär 35-40 hästar. Dags för fortkörning. Vi lastade in ett 15-tal hästar i bussar, trailers och allt som fanns att transportera häst i och begav oss till banan. Jag fick tyvärr kasta in handduken efter första hästen jag red. Red i Philippes stigläder och hästen pullade så att mina knän inte klarade mer än det snabbjobbet. Resterande jobb körde jag. Men skam den som ger sig, plåster och alla dess medel handlades in på eftermiddagen för att kunna fortsätta resten av veckan. När vi åkte från banan blev Philippe och jag stoppade av polisen. Första gången i Belgien för Philippe så inget var förberett. Mamman fick komma med pass på hästarna och papper på bussen och transporten, men allt gick bra.
Torsdagkväll tog vi det lugnt, åt gott och drack massa vin. Vinet gjorde att vi hade heta diskussioner om svenska och franska startsystemen för monté. Väldigt intressant :-)
Fredag morgon tog vi lite sovmorgon för att det under natten var jordens åskväder och på morgonen vräkte det ner. Så kvart över 8 satte vi oss i bilen med blöta jodphurs (både Philippe och jag hade lämnat dem på trappen) ut till mamman för att motionera ett gäng hästar. 3 stycken (Pegasus, Nouvelle Atome och Conciero) hann jag rida på långturer innan det var dags att bege sig vidare mot Cabourg och trav. Det gäller verkligen att hålla stilen när man rider med Philippe. Han ser allt i skuggan plus att två lärlingar var med och då kan man inte fuska. Korta läder och ihop med knäna och du får ALDRIG rida lätt på hans hästar. Men även fast hästarna är lite pigga och hetsiga så är de oerhört snälla. Det enda som var var Conciero som var en ny häst som inte ens Philippe hade ridit. Han var ganska stressad av sig men det gick bra så länge jag låg i rygg. (Styrde bara in i en buske när vi skulle sakta av så det var okej)
På fredag eftermiddag åkte jag och Philippe till Cabourg för att starta hans mammas häst Rose Atout i sulky-lopp. Eller Attelé som det heter där. Jag fick agera hästskötare och sela ut och fixa. Blev lite nervös för att han skulle vara på prispallen så man skulle bli tvungen stå i vinnarcirkeln bland tv-kameror och människor och sela av, men "som tur var" så fick Rose ett snällt lopp långt bak i ryggar så jag slapp uppmärksamheten. Efter det loppet så red Philippe ett montélopp på Saphora Du Goutier. Lite dramatik var det i det loppet då en ryttare ramlade av för att hästen blev rädd för elastiska bandet (de har den startmetoden ibland) och en annan ryttare ramlade av strax därefter i väntan på nästa start. Men båda höll i sina hästar, hoppade upp och var med i loppet. Philippe fick som vanligt en kanonstartoch satt i ledning direkt, längder före de övriga. Det höll till sista sväng då han blev passerad av två hästar men tog den ena på upploppet och blev tvåa. Philippe är nog en av de största tävlingsmänniskorna jag har träffat. En annan hade ju varit överlycklig för en andra plats med 5.000 euro i prispengar, men i bilen svor Philippe över att han aldrig kan vinna på Cabourg. Men det är väl det som gjort honom till den ledande montéjockeyn i världen, han är bara nöjd när han vunnit.
På lördagen vaknade jag upp hos Sofia. Vi skötte stallsysslorna, red och körde fort och långsamt, fixade allt som fixas skulle. På eftermiddagen åkte vi in till staden Beauvais tillsammans med en av Ulf Nordins anställda Charlie; Dags för gocart! Charlies familj var där så totalt var vi 11 pers i racet. Skoj tänkte jag, till vissa av dessa tog fram privata hjälmar och handskar. Jag kan erkänna att jag blev nog varvad 5 gånger av en tjej jag innan trodde jag skulle slå lätt. Men skoj var det! Och vi fortsatte kvällen på det spåret. Åkte hem till gården och spelade Wii hos Charlie. Mario kart, tennis, dans, boxning och allt annat skoj. Till det drags det Champagne och öl. Härlig avslutning på veckan.
Söndag morgon var det brått med sysslorna. Kl 9 skulle stallet vara klart för att Stina och jag skulle hinna till flygplatsen innan Sofia var tvungen bege sig iväg på tävlingar. Peasant Galant och Gill Star skulle ut. När Sofia släppte av oss vid flygplatsen så fick man nästan en klump i halsen; JAG VILLE INTE ÅKA HEM! Har haft en helt sjukt underbar vecka och lärt mig så oerhört mycket. Jag har älskat att vara hos Sofia och hålla på med hennes hästar, varit med Philippeoch sett alla dessa toppjockeys. Sett hur oerhörtlångt Sverige har kvar att utvecklas inom montén. Det går inte ens att jämföra. Det känns som att franska montésporten och den svenska är två helt skilda sporter. Tänkte i nästa blogginlägg ta upp vilka saker jag personligen tycker Sverige borde lära och ta efter monténs hemland.
TUSEN, TUSEN TACK TILL SOFIA ARONSSON OCH PHILIPPE MASSCHAELE SOM GJORT DESSA 10 DAR TILL OFÖRGLÖMLIGA! I'LL BE BACK :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar